 |
|
 |
©Photo: VALTRA
|
Volvo BM Valmet 1982-1986
|
| 505 - 605 - 705 - 805 - 905 |
|
 |
| ©Photo: VALTRA |
En helt nykonstruerad traktorserie från 65 - 105 hk
|
| 505, 605 |
3 cyl turboladdad
Valmet 311 DS motor
|
| 705, 805 |
4 cyl turboladdad
Valmet 411 DS motor
|
| 905 |
6 cyl
Valmet 611 D motor |
|
Text: Hannu
Niskanen, Valtra
Konstruktionsprinciper
Det var spännande att starta konstruktionen nästan från vitt papper. Idén att
majoriteten av traktorer blir fyrhjulsdrivna ledde till en innovation: i stället att man
borde placera tillsatsvikter framför 4WD- traktorn kunde man placera motorn så långt
fram som möjligt. Valmet hade haft traditionen att bygga korta växellådor, traktorerna
hade en gjuten mellanstomme som bränsletank. Emedan motorn sköts mera framåt, hade man
utrymme för en större mellanstomme. Av produktionstekniska skäl gjorde man stommen av 4
mm stålplåt. Den lösningen förminskade vikten medan traktorn och fick en optimal
viktfördelning på 45 % / 55 % utan tillsatsvikter.
Valmet ville göra ett värdeanalys till produkten. Prototypen var ett par
hundra kg för tung. Rauno Bergius ledde utvecklingen och befallde, att
hydraulikens hus skall integreras med huset av kraftuttaget, litet liknande konstruktion
som BM Boxern hade haft. Den interna hydraulcylindern ersattes med två cylindrar
utanför. Denna konstruktion gav extra utrymme på golvet av hytten. Man kunde utnyttja
den genom den 180 grad vridbara sitsen, som blev
standardutrustning i de nya modellerna. Produkterna blev oslagbara i skogsbruk. Valmet
hade redan före Volvoperioden planer att utveckla en 8+4R stegad transmission som hade
haft fyra synkroniserade huvudväxlar samt tre grupper, låg, hög och back. Man tog denna
plan i bruk. Transmissionsidén förbättrades genom att synkronisera alla gruppväxlar
inklusive bakväxeln.
Den Nordiska Traktorn fick den första totalsynkroniserade växellådan på
marknaden. Volvo BM hade mycket erfarenhet på snabbväxlar. Den kännedomen tillämpades
till detta 8+4R baskoncept, men snabbväxeln förverkligades med planetprincip, som var
mera kompakt än tidigare VBM-konstruktioner. Traktorn fick ett lågtryckkrets i
hydrauliken. Med den styrde man snabbväxeln, kraftuttagskopplingen och
differentialspärren på bakaxeln. Kraftuttaget konstruerades på samma sätt som i
VBM-modeller, dvs att man hade två axeltappar, först en sexspårig 540 r/min tapp och
under den en 1000 varvstapp med 21 spår. Fyrhjulsdriftets koncept var av Valmet. Man hade
planerat att använda ZF:s nyaste APL-axelserien, men i slutskedet kunde Valmets
leverantör Carraro övertyga att välja deras axeltyp med samma stora styrvinklar runt 50
grader. |
Motorn
Volvo BM Valmet traktorserien från 65 till 95 hk hade Valmetmotorer. Den nästa
"D" generationen av 11-seriens dieslar inkluderade modifieringar på
bränslesystemet och införande av Bosch radpump i stället för "Simms-" eller
CAV-radpumpar på 311D/DS och 411D/DS motorerna. Den stora vridmomentökningen på
modellerna 505/805 återfödde BM Boxerkänslan. Samtidigt tog man samma
typbeteckningslogik som Volvo hade i sina egna motorer, t.ex. 411 hette TD 44 DS. |
Volvo BM Valmet 05-serien
Arbetet med utvecklingen av Volvo BM Valmet-serien hade avancerat med sjumilasteg. I
arbetet deltog även de av Volvo BM:s fabriker som skulle leverera komponenter till
Valmet. Produktens yttre designades på Volvokoncernens formgivningscenter i Göteborg.
Medverkande var också bolagets ledande formgivare Jan Wilsgaard, som designat alla Volvos
personvagnar från Amazon till 700-serien. Det var mycket spännande att utveckla designen
av traktorn i den heligaste platsen av en stor bilfirma. Man sade att traktorn hade
gemensamma drag med Volvos 700-serie, som lanserades i början av 80-talet: fören var
kilformad och förarhytten kantig. Den nya 05-serien urskildes lätt från andra
traktorer. Det originella, moderna utseendet och den rymliga hytten tilltalade kunderna.
Färgen var röd, färgen på stommen svart och fälgar och hjulskivor vita. Traktorerna
hade från första början utvecklats för fyrhjulsdrift. Den goda dragförmågan
åstadkom man utan att öka traktorns vikt och genom att fördela mera vikt över
framdelen. Motorn placerades över den drivna framaxeln, och det blev ett naturligt
ställe för en stor bränsletank på 180 liter mellan kopplingen och växellådan.
Bränsletanken fungerade samtidigt som en del av stommen och skyddade
framhjuldriftens kardanaxel. Växellådan var helt synkroniserad ända ner till grupp- och
backväxlarna, och snabbväxeln av planettyp, Trac-Trol, kunde erhållas antigen som
reducerande eller som överväxelversion. I Finland blev nämligen en konstruktiv
hastighet av 40 km/tim godkänd. Snabbväxeln manövrerades med hjälp av
lågtryckshydrauliken, som också användes för manövrering av den nya
differentialspärren som var av säkerhetstyp med en hydrauliskt styrd lamellkoppling samt
kraftuttagets hydrauliskt manövrerade flerskivskoppling. Bakaxlarna fick starka
planetväxlar och våta hydrauliskt manövreradele skivbromsar.
Hydraulens lyftkraft, 4 ton, skärrade många konkurrenter, då deras lyftkraftssiffror i
medeltal var ett och ett halvt ton lägre. Konstruktionen med två yttre
lyftcylindrar och en lyckad planering av bakändan gjorde det möjligt att göra golvet
plant ända till bakväggen.
Totalt var grundmodellerna fyra, och de var alla turboladdade. Två av de minsta
modellerna, 505 (65hk DIN) och 605 (72 hk DIN) var utrustade med Valmetmotorn 311 DS;
modellerna 705 (83 hk DIN) och 805 (95 hk DIN) hade som kraftkälla Valmetmotorn 411 DS ?
fyrans turbo. Samtidigt blev motorernas brukegenskaper också bättre än tidigare.
Maximieffekten nåddes vid lägre varvtal än förut, och momentstegringen, dvs. motorns
segdraningsförmåga, ökade väsentligt. Till exempel blev modellen 505 förebild i
fråga om seghet på samma sätt som den ärorika BM 350. |
Den sexcylindriga 905
Det hjälpte inte till att Valmet hade alltid varit en framstegsvänlig
traktortillverkare. Marknaden med sina egna konservativa krafter stretade emot. Tekniskt
sett skulle den förmånligaste lösningen att bygga en traktor på 105 hk ha varit att
ytterligare överladda 411 DS-motorn, för det hade samlats mycken erfarenhet till exempel
från modellen Valmet 1102. Större delen av konkurrenterna hade inte en lika starka
fyrcylindriga motorer till förfogande, och det var orsaken till att de lanserade sina
traktorer i effektklassen 90 ? 100 hk med sexcylindriga motorer. Enligt avtalet kom man
också överens om motorer ömsesidigt. Valmet visste att det var möjligt ersätta
Perkinsfyrorna i Volvos entreprenadmaskiner med Valmetfyror. Enligt överenskommelsen hade
Volvos sexcylindriga motorer företräde i traktorerna. Men Volvo beställde däremot inte
en enda fyrcylindrig Valmetmotor till sina entreprenadmaskiner. Detta irriterade männen
på Valmets sida, och de avbeställde därför Volvos D60-motor som Volvo BM Valmet 905:an
skulle ha utrustats med. Valmets traktorsida installerade en Valmetmotor till 905:an. Den
6-cylindriga modellen 905 på 105 hk fick Valmets 6-cylindriga sugmotor 611D på 6,6 liter
i stället för Volvos D 60 motor på 5,5 liter.
Samtidigt fattade man beslut om att endast leverera den här modellen i
fyrhjulsdrivet utförande. Axelavståndet ökade 22 cm i jämförelse med 805:an, men
vikten förblev ganska lätt (4 180 kg) trots den höga effekten. Samtidigt förbättrade
man finishen på hela 05-serien, och internt kallades dessa modeller för B-versions
modeller. Tidigare fanns det två alternativa utrustningsnivåer, L och GL. I den nyare
B-versionen började man använda enbart GL, och samtidigt förändrades färgen på
hyttinredningen från mörkröd till grå. Utrustningsdetaljer förbättrades, justerbar
ratt kom som standardutrustning. Luftkonditionering samt en extra friskluftsfläkt till
hyttaket kom som extra utrustning.
615 & 815
Det hade också funnits gula industriversioner, 615 och 815, men de hade haft
mekanisk transmission. År 1984 kom på marknaden modellerna Volvo BM Valmet 615 M och 615
M-4 med hydrodynamisk transmission, med andra ord momentomvandlare och hydrauliskt
manövrerad fram-backväxel samt mekanisk synkroniserad växellåda med 8 hastigheter. |
Index |
|
| BM-sidan - www.bmsidan.se |
|
|
 |
|
| Info |
|
www.bmsidan.se
 |
| 305 - 53 hk |
| 405 - 61 hk |
| Modellerna ovan var i stort sett rena
Valmet-produkter. |
|
| 505 - 65 hk |
| 605 - 72 hk |
| 705 - 83 hk |
| 805 - 95 hk |
| 905 - 105 hk |
Modellerna ovan tillverkades i Finland men
Volvo var inblandade i design, konstruktion och tillverkning av hytter och transmissions-
komponenter. |
|
 |
| 2005 - 140 hk |
| 2105 - 163 hk |
| Dessa stortraktorer baserade på 2654 tillverkades i
Eskilstuna mellan 1985-1987. Den starkaste med 163 hk var utrustad med Intercooler. Från
1987 kallades de enbart Valmet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|